Som bortblåst är mitt goda morgonhumör skapat av en stund av livet at its best. Tidig morgon, en balkong, en kopp lapsang från chaikana, en aldrig så värmande sol, tillbakalutad, slutna ögon och en tacksam själ. hela kittet av "tack gud för livet"-känslor...
...som bortblåst. Tack gud för vad? Tack för min PC som inte kan ta lite enkel bröllopsbildsredigering? Som hakar sig när det blir lite jobbigt, lite mycket? Varför var du tvungen att ta min mac? Slänger sorgsna blickar på min iBook som ligger för sin sista vila på andra sidan rummet. Jag minns när vi var lyckliga tillsammans, när vi redigerade gyllne sommarängar och solnedgångar på bilder. Vi kunde gå genom många gb tillsammans, vi kunde ha gått genom så många fler. Varför försvann du? Varför lämnade du mig ensam med denna PC?
Min irritation går ut över otrevliga snubbar som stövlar in och byter gasspis. Något ska det ju gå ut över. Förbannade PC. Värre än ren Robusta.
No comments:
Post a Comment