Stadsdelar vi gillar

Da ska vi se...vart var vi? Ah...justdet...pyramider, och sa har jag inte sagt nagot mer om La Condesa tror jag. La Condesa ar verkligen vart en del rader att beskriva, men La Condesa kommer vi tillbaks till om tva veckor da Karibiska ligger bakom mig. Det ar en fantastisk liten stadsdel. Hookade upp med en av Marlenes narmsta vanner dar igar pa ett botiquehotel, Condesa DF som hade att bjuda pa en schysst, designer-innergard, pumpande musik och en stamning som verkar passa in pa just ett sadant har stalle vart an i varden du befinner dig. Inte mitt val av stamning men my oh my det balanserades ut av maten. Glomt och forlatet. Efter tre ratter och en dessert av modern mexican cuisine ar jag ratt hemma i bekvamlighetssfaren.

Inte intresserad av medioker till dalig matbeskrivning hoppa over detta stycke. Tempurarakor med nagon chillisas och guacamole toppad med granatapple (what's the deal med granatapple. Verkar ga en pomgranatetrendvag over varlden.) Nagon form av Raw fish med nagon form av rotsak som liknar potatis men som var orange, med majs och en liten liten paprika (turist=idot som ni minns. Sma paprikor i mexico ar ju chilli. Jag glomde till mina chockade smaklokar bort det). Zucchiniblommor ala tempura och nagon ohoj sa god salsa med nagon sorts frukt i.

Sicken beskrivning. Matskribent nasta.

Schysst kvall, verkligen. Marlenes kompis planerar brollop i Acupulco. Inget stort. Bara 350 gaster. 350 gaster! Det var prat om att flyga praster och kockar och servitriser och blommor och klanningar och gaster hit och dit. Det mesta fran New York dar Marlenes kompis bor. Hon ar ratt rik den tjejen och ar man rik i Mexico City hamtas man av sin cheufeur till lika bodyguard nar man tagit sin drink och man forstsar inte konceptet "public transport". Hon var sjukt gullig och rolig.

San Angel. Ar man rikemans fru och bor i mexico city ater man formodligen lunch pa en restaurang vid ett torg i stadsdelen San Angel med sina vanninor och sin stylist innan man sticker ivag till gucci eller louis vuitton and the like. Det gjorde aven jag igar. utan vanninor och stylister och designerbutiker. San Angel tog mig lite med hapnad och ar ett exempel pa hur mexico city bestar av en del stader i staden. Som ett eget litet pitoreskt universum med oandliga fotomojligheter (som jag inte tog vara pa. Jag har hamnat i nagon form av fotokramp. Tog en fotopaus idag). Otroligt vackert med kullersten och valvardade hus med vackra farger och blommor och innergardar man onskade man hade tillgang till. Har hittar vi aven Frida Kalhos och Diego Rivieras studio, tva av mexicos konstnarliga stoltheter.

Coyoacan. Sa slutligen idag en promenad till ytterligare an stad i staden. Coyoacan. Har finns det en hel del kulturella prylar man kan roa sig med. Som ovan namnda konstnarers hus med mera men jag fortsatter istallet med min kaffejakt och gor det genom att utnyttja den underbara couchsurfingvarlden. Traffar en kille via couchsurfing som mer garna visar mig sina hoods i Coyoacan. Fin stadsdel, skon promenad, underahallande sallskap men daligt daligt (daligt) kaffe (nu ar allt hopp forlorat. Det har skulle vara en av stans battre stallen). Hitills ar min basta kaffe ett fran ett hal i vaggen i San Angel, den var supergod...om vi latsas att den rann pa 23 sekunder och inte 8,7 sekunder. Jag lamnar tanken pa att fa en schysst espresso, likval som jag lamnar mexico city imorgon. Love it men langtar till beachen... pa tisdag ar det sand mellan tarna som galler...