Ny term i DSM IV; Signaturdrinksångest

det finns ett fenomen inom det psykologiska området som jag känner mig som stolt upphovsman till.

"det var Linda Höglund som efter lång och gedigen forskning etablerade begreppet signaturdrinksångest. Det är en psykopatologiskt belagd sjukdom som vanligen drabbar tävlande baristas och kan ge vitt gående sociala och fysiska konsekvenser. Signaturdrinksångest leder i många fall till signaturdrinksingrediensmani som ofta leder till att den drabbade blir ekonomiskt utblottad med alla de konsekvenser som detta ger. Fysiskt är signaturdrinksångest starkt kopplade till termen signaturdrinksmage då den drabbades experimentering med ofta söta ingredienser kan leda till magproblem på grund av en bristfällig kosthållning. Som behandlande psykolog till patienter med denna form av ångest är det bara att acceptera att personen är spritt galen och bortom all direkt hjälp. Ångestsymptomen kommer försvinna så fort tävlingsdagen har passerat och dyka upp först inför en eventuell ny tävling"

det är stora träningsdagen för mig. egentligen den första (och kanske enda) innan tävlingen på torsdag. känns väll sådär att jag först nu börjat experimentera med signaturdrinken, det är inte riktigt så att jag skjuter en drink från höften och landar i något jävligt grymt. förra året hann jag spränga en och annan valnötsmjölk i luften innan jag kom någonstans, känns som jag skulle behöva passera en sådan punkt även i år. just nu känns allt...bajs (förlåt...det är inte jag det är min signaturdrinksångest som talar). för skojs skull tänker jag göra en liten inventering av de gastronmoiska produkter som hamnat i mitt kontorsskafferi så förstår ni hur vitt och brett tankarna har gått och vari ångesten har sin rot.