lika bra med klättring...

första full-day-holiday-dagen. visst var det vind. om vi samlade all vind i x antal kvadratkilometer omkring ön i en påse och släppte den här någon stans så skulle det finnas tillräcklig vind. men bara kineserna leker med vädret så det blev klättring istället. men shit så bra. så roligt. oerhört faktiskt. in med klätterutrustning i bilen, the so called braj-bilen, och på lite lätt vindlande väger upp 900 meter över havet till en ravin med 300 sport-klättringsleder. tredje gången klättring för linda. första gången ute. sjukt jobbigt. väldigt tillfredsställande. lite läskigt. sjukt frustrerande. jävligt roligt.

mest-nöjd-höjdpunkt var mer mental än faktiskt klätterhöjd. som nybörjarklättrare är det mer mentala utmaningar än fysiska, mest att komma över en spärr och våga känna sig säker, gör man det är det liksom lättare att skjuta ifrån och komma uppåt. efter några sådana omgångar är jag rätt mör. headar tillbaks mot el médano, njuter ett par kalla bira i en bergsby med utsikt över atlanten och nu sitter jag, djupt, nedsjunken i soffan i lägenheten med en välförtjänt pizza påväg genom systemet. jag skulle kunna åka hem imorgon och känna mig x antal gånger mer nöjd med livet än jag gjorde när jag åkte. dessutom har jag x antal gånger mer färg på mig nu än igår.

jag glömde berätta hur min dag startade. med den lilla parveln ni ser på bild upphoppandes i sängen. Goliat (the dog), hjärtekrossande rar.